The Waiting Place

Jag har funderat över vilka perioder i livet som egentligen inte kan beskrivas som väntans tider. Det är ju ytterst sällan allt är avklarat och att svar, förändringar eller nedkomster inte emotses. Min teori är att endast någon av årets totala summa av 525 600 minuter präglas av totalt förändringslugn. Utifrån ovanstående resonemang är det väl i princip överflödigt att säga att jag för närvarande går i väntans tider. Precis som alla andra räknar jag ned dagarna till det förlösande ögonblick då allt ska falla på plats. Mer specifikt ser jag fram emot att få svar, att samtliga känslomässiga berlinmurar ska rivas, att jag ska utsättas för ett och annat sexual innuendo samt att inom kort få uppleva känslan av glöggbeläggning på tänderna.