Indianerna

Historiens vindslag, det är vad som kommer att blåsa i mitt hår när jag ser tillbaka på den 11 januari 2010. Inte nog med att det föddes tvillingar nämnda datum, även den så omtalade och ältade flytten genomfördes. För tvillingarnas väl och ve känner jag ingen oro, utan skådar inte mycket annat än framgång och lycka. Vad gäller flytten kantas den av allt färre frågetecken. Till min stora glädje bär den stora staden i öster vissa likheter med den lite mindre staden i väster. I både städerna finns det nämligen ett stående musikaliskt inslag i form av ett indianband som, på offentlig plats, spelar panflöjtsversioner av smäktande kärleksballader. På senare år har medlemmarna i banden sökt och funnit sina autentiska rötter, varför de nu ständigt bär skrud, pilbåge och mockasiner. Skulle hemlängtan skölja över mig kommer jag att bege mig till indianbandets spelningar i Stockholm, väl där ansluta mig till skaran av ensamstående, tillika socio-ekonomiskt utmanade kvinnor och drömma mig bort till ett regnigt Kungsportsplatsen, Göteborg.