Vad som komma skall

Nu är det endast ett par dagar kvar av året 2009 och som sig bör håller jag sedvanlig utvärdering. Högt, högt och lågt, lågt kan jag konstatera, är de nivåer som präglat just det här solvarvet. Högt har jag min fina hälft, arbetskollegor och mig själv att tacka för (i nämnd ordning) och det låga, ja, de har jag just de låga (undertecknad inkluderad) att tacka för. Och med det sagt lämnar jag ämnet och går vidare till något mycket trevligt, nämligen den flytt som jag står inför.

Ovan nämnda hälft har öppnat sitt hem för mig och vi ska äntligen få vad som kan beskrivas som en vardag. Jag kan inte låta bli att ställa mig frågan om hon är fullt medveten om det äventyr som väntar. Jag har ju exempelvis inte berättat att jag ofta går under epitetet ”slarvmaja” eller hur mycket jag egentligen kan prata när jag känner mig tillfreds och glad. Under mina levnadsår har jag faktiskt sett ett och annat par öron ramla av.